Jag tillbringade min första påsklovsvecka i Como i Italien tillsammans med fem av mina fina Linköpingsvänner. Vi åkte en sväng till Milano, vandrade upp för ett berg för att titta på utsikten, åt sjukligt god pizza, dansade salsa med colombianer, sjöng Stad I Ljus nere vid sjön och pratade om allt som hade hänt sedan vi sågs senast. Det var helt klart den perfekta starten på lovet och jag hade ingen som helst lust att åka därifrån när det väl var dags.

 

Och nog för att jag har lärt mig att sydeuropéerna visar uppskattning på ett annat sätt än svenskar, men italienarna var till och med mindre diskreta än väntat. Killar, medelålders män och gamla gubbar stirrade på oss vart vi än gick, åldern verkade inte spela någon roll. Ungefär som om vi var blondiner från Mars. Men sen har jag ju väldigt snygga kompisar också ;)